"Kanske dröjer det inte så länge tills jag kan sitta på egen hand, men just nu är det mamma o pappa som är den stora supporten, beredd att rädda mig från sittande till plötsliga djupdykningar mot det mjuka underlaget. Stadig i ryggen är jag men det där med balans, det är lite klurigt, men roligt, när jag faller så skrattar jag, det kittlar lite i magen...
Koncentration på hög nivå...
Lurigt...
Känner att det inte går åt rätt håll!
..å faller :)
//Noah
1 kommentar:
guuuud va lik han e dej! Det e ju nastan lojligt hur ni kunnat fa tva barn som e sa lika var och en av er! :-) Hoppas jag har san tur med!
Han e ju for gulllig....ser fram emot att traffa den dar lille Noah busen!!
Puss!
Skicka en kommentar